20

För att onödiggöra all avtrubbning och grovhet,
och sålunda möjliggöra den totala känsligheten
förespråkar vi Vilja, Ödmjukhet, Disciplin.

De gymnastiska övningar vi påtvingar vår andliga kropp för att förstärka känsligheten är så små att de blir svåra att beskriva i ord,
en förnimmelse av riktning, och ett ställningstagande.

För att bekämpa sentimentaliteten: Det akuta nuet, den direkta förnimmelsen, återspeglas medvetet ögonblickligen in i den aktuella delen av kroppen;
vad jag ser projicerar jag in i bakhuvudet, vad jag känner med fingrarna upp i handryggen et cetera,
exakt, utan att ettiketera och lagra i minnet,
tvärt om, minnandets motsats - upplösandet i blivande.

Uppvaknandet i tid och rum, en ögonblicklighet...
"Har jag redan kommit hit?"
Sedan somnar man in i den drömmande processen igen,
all process drömmer.

Dessa tillvägagångssätt är långsamt psykadeliska, de är vad man kan kalla äkt-psykadeliska; inga kompromisser, inga snabba genvägar
men resultatet över tid är detsamma: Synapsernas nollställande, blottläggandet av rastret.